Rasstandard för chow chow

HEMLAND:

England

Ursprungsland Kina.

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

Chow chow kan räkna sitt ursprung till flera årtusenden före vår tideräknings början Dess ursprungliga uppgift var att utgöra ett skydd mot onda andar. Det var därför viktigt att den hade ett respektingivande uttryck och ett värdigt uppträdande.

Under sista årtusendet före Kristus avbildade man de levande hundarna i de kinesiska templen med hundskulpturer, de s k Fo-hundarna. Som rastyp har chow chow utvecklats i Kina, men engelsmännen gjorde den till ras i modern mening.

De första chow chowhundarna kom till England omkring 1780 med ostindienfarare. Engelsmännen fascinerades av rasens utstrålning, den unika blå-svarta tungan och dess rykte som "mat-hund" i sitt hemland. Några bevis på att chow chow föddes upp som slaktdjur finns emellertid inte, även om man vet att hundkött förekom på kinesernas matsedel till långt in på 1900-talet

Chow chow är en iögonenfallande hund med sitt uppfordrande uttryck. Det är en enmans-hund, omutligt lojal mot sin ägare och familj, men reserverad mot främlingar.

HELHETSINTRYCK:

Chow chow är en välbalanserad hund, kompakt och med kort ländparti En energisk hund med lejonlikt utseende, stolt och värdig hållning, proportionerlig. Svansen bärs väl över ryggen. Chow chow har blåsvart tunga och en karakteristisk, styltig gång, och den är en lugn och god vakthund.

Till temperamentet är den självständig, trofast men reserverad.

HUVUD:

Skallen skall vara flat och bred, stopet obetydligt markerat och partiet under ögonen skall vara väl utfyllt. Nospartiet skall vara måttligt långt, brett från ögon till nosspets. Nosspeglen skall vara stor, bred och svart. Hos gräddfärgade och nästan vita hundar är ljus nosspegel tillåten och hos blå och fawnfärgade hundar skall nosspegelns färg harmonisera med pälsfärgen.

ÖGON:

Ögonen skall vara mörka, mandelformade, ganska små och klara. Hos hundar med blå och fawnfärgade päls får ögonfärgen harmonisera med pälsfärgen.

Hund med sunda ögon, fria från entropion, skall ej dömas ner, även om ögonen är stora.

ÖRON:

Öronen skall vara små, tjocka lätt rundade i spetsarna, styvt upprättstående och sitta brett isär. De skall bäras något framåtlutade över ögonen vilket ger hunden ett egendomligt karakteristiskt, bistert uttryck typiskt för rasen (scowl).

Det bistra uttrycket får inte åstadkommas av lösa hudveck på huvudet.

BETT:

Tänderna skall vara starka och jämna, käkarna kraftiga med perfekt, regelbundet och komplett saxbett.

Tungan skall vara blåsvart, gommen och läpparna svata (blåsvarta), tandköttet skall helst vara svart.

HALS:

Halsen skall vara stark, muskulös, inte kort, lätt välvd och väl ansatt i skulderpartiet.

KROPP:

Bröstkorgen skall vara djup och bred med väl välvda revben, men inte tunnformad.

Ryggen skall vara kort, plan och stark; ländpartiet skall vara kraftfullt.

FRAM- OCH BAKBEN:

Skuldrorna skall vara muskulösa och snedställda. Frambenen skall vara absolut raka, måtligt långa och ha god benstomme.

Bakbenen skall vara muskulösa med lågt ansatt has minimalt vinklade, det senaste väsentligt för att åstadkomma de karakteristiska, styltiga rörelserna.

Från hasen nedåt skall benen vara absolut raka, hasleden får inte vara vinklad framåt.

TASSAR:

Tassarna skall vara små, runda (s.k kattfot).

Hunden skall stå högt på tårna.

SVANS:

Svansen skall vara högt ansatt och bäras väl över ryggen.

RÖRELSER:

Korta och styltiga. Fram- och bakben rör sig parallellt med varandra och rakt framåt.

PÄLS:

Antingen långhårig eller korthårig.

Långhårig: Riklig, ymnig, tät. rak och utstående. Täckhåret skall vara ganska strävt och underhåret mjukt och ulligt.

Pälsen skall vara särskilt tjock runt halsen där den skall forma man eller krås och på lårens baksidor där den skall forma byxor.

Korthårig: Pälsen skall vara kort, ymnig, tät, rak, utstående, inte slätt åtliggande, plyschaktig i strukturen.

Pälsen får inte klippas.

FÄRG:

Enfärgad svart, röd, blå, fawn, gräddfärgad eller vit, ofta skiftande, men inte i form av tecken eller fläckar.

Undersidan av svansen och lårens baksidor är oftare ljusare till färgen.

MANKHÖJD:

Hanhund 48 - 56 cm

Tik 46 - 51 cm

FEL:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.

KC 1986

FCI 204b

SVENSKA KENNELKLUBBEN 1989-03-30 e.ä.